Minnet är väldigt kort bland fotbollssupportrar. Och det är nog klokt, för det gå väldigt snabbt att förlika sig vid en ny verklighet. Efter två säsonger där AIK slutat bakom både Djurgården och Hammarby är nu den generella känslan att det måste till ett mirakel om AIK ska orka sig tillbaka till topp tre. När vi kom in i den här försäsongen kändes det som en ganska trygg utgångspunkt. Utan större förväntningar på sig kan spelare som Eric Kahl och Bojan Radulovic fullständigt explodera. Men det har hänt grejer sedan januari och det går inte längre att blunda för att AIK har en trupp som är för bra för att spela utan krav på sig.
En backlinje med Lustig till höger, Pertan och Milo centralt och Eric Kahl till vänster är bäst i Allsvenskan. Lägg därtill att både Sotte och Erick Otieno kommer göra allt för att ta en plats i startelvan och när Jetmir Haliti är tillbaka så ska även det vara en spelare som håller hög klass på den här nivån.
På mittfältet kryllar det av potential och även om Seb/Rogic/Ofori är vassast sett till högstanivå så har Bilal Hussein och Yasin Ayari visat att man tar ingen startplats på gamla meriter. Saku Ylätupa brukar vara som bäst när det gäller som minst, men det han visat upp den här hösten är många nivåer bättre än vad vi sett från hans första två år i AIK.
Det som framförallt känns bra är dock Nicolas Stefanellis återkomst. Det såg lovande ut bara dagar efter att han landat i Stockholm när han fick göra några minuter i cupmatchen mot Hammarby, efter det har han gått från klarhet till klarhet. Så länge Henok Goitom håller normal nivå och Bojan Radulovic gör vad som förväntas av honom så ser anfallet riktigt bra ut.
Den här texten är såklart helt och hållet en reaktion på att Alexander Milosevic är tillbaka i AIK. Även om det inte fanns ett akut behov av mittbackar så är det en tydlig förstärkning både på planen och i klubbhuset. Truppen känns komplett och allt sämre än en tredjeplats skulle vara ett misslyckande.
Men så finns det ju såklart en del som tyder på att det kommer bli en del misslyckanden. Skador på Rogic, Kahl, Pertan, Haliti och Ring. Vi vet inte hur länge de blir borta, men Bartosz har meddelat att minst två av dem troligtvis missar premiären. Även Nabbe och Ofori har dragits med skador fram och tillbaka under försäsongen vilket har resulterat i att deras form är långt ifrån vad man förväntar sig. Vi vet heller inte exakt vad Bartosz Grzelak och hans team går för. Det såg riktigt bra ut några matcher under hösten 2020, är det vad vi ska förvänta oss eller var det bara flyt?
Men mer om eventuella bekymmer senare. Idag är det exakt två veckor kvar till allsvensk premiär, då kan man passa på att ha lite hybris.
Text: Love Lindqvist
Foto: Jojje Lidén
– Alla säger att det är en karusell, kaos, hårda och tuffa tag, att vi är hotfulla mot varandra... Men Read more
AIK:s chefsscout Tobias Ackerman har aldrig riktigt varit en person som hamnar i rampljuset. När han omskrivs i media är Read more
Hösten 2019 gjorde AIK en rekrytering som i framtiden kan komma att ses som ett viktigt startskott för klubben. När Read more
När jag var liten drömde jag om att bli sportjournalist. Sitta på de stora arenorna runt om i världen och Read more