AIK är en av många klubbar som snällt följt regeringen och myndigheternas krav kring hur verksamheten ska bedrivas på säkrast möjliga sätt, utan att ställa till med något besvär. Fram till nu. Inför den allsvenska premiären valde AIK att släppa in åtta åskådare, inte så mycket för att låta supportrarna gå på fotboll, utan snarare realisera det absurda med att det får vara lika många på en arena som tar in 50 000 som det får vara inne på Seven Eleven.
– Med de olika turer som har varit fram och tillbaka så ser vi att det inte kommer bli en öppning i den takt som vi hade hoppats på, säger vice klubbdirektör Fredrik Söderberg.
– AIK Fotboll har varit väldigt restriktiva med att lyfta någon kritik eller ens synpunkter kring den strategi som legat, men när vi befinner oss i ett läge där en mängd olika verksamheter inom landet kan anpassa sig men fotbollen står kvar där vi gjorde för ett år sedan så behöver vi reagera, annars kommer det inte hända någonting. Den insikten fick oss att fatta ett beslut att göra ett statement. Vi väljer att släppa in åtta stycken och samtidigt visualisera det bisarra i det i och med Friends Arenas storlek.
I samband med premiären publicerades en artikel på AIK Fotbolls hemsida med rubriken ”The Hateful Eight – om hur fotbollen glömts bort i den tillfälliga pandemilagen”. I artikeln belyser klubben bland annat fotbollens möjligheter att bedriva en säkrare verksamhet sett till smittspridning jämfört med exempelvis restauranger och gallerior. De skriver också om hur fotbollen från första början varit väldigt anpassningsbar och tagit fram en detaljerad plan för hur säkra arrangemang ska bedrivas.
Fredrik Söderberg tycker att artikeln landade på ett bra sätt och att det förhoppningsvis kan belysa det absurda i hur olika verksamheter behandlas på helt olika sätt.
– Artikeln vi skrev har blivit väldigt väl mottagen, otroligt positiva reaktioner på det. Dels att AIK Fotboll kan ta steget att öppna upp, om än i en väldigt liten skala, men också i just att sätta spotlighten på hur märkligt restriktionerna tolkas beroende på vilken verksamhet det är. Det är viktigt att understryka att det handlar inte om att stå och skrika på att fotbollen måste få öppna upp eller ifrågasätta hälsoläget som finns, tvärtom. Vi har fullt förtroende för att ansvariga myndigheter sätter olika riktlinjer baserat på hälsoläget, men när man säger till en verksamhet att “det här är okej” så kan man inte säga till en annan verksamhet att det inte är okej, när det till och med rör sig om färre personer på en yta som är mer öppen.
AIK själva har inte varit i kontakt med vare sig Folkhälsomyndigheten eller regeringen, den dialogen sköter elitfotbollens intresseorganisation Sef, vilket Söderberg tror är vägvinnande.
– Jag tror vi behöver samla oss i den här frågan. Det blir inte verkningsfullt om enskilda klubbar går och försöker ha möten när det är en så gemensam fråga. Däremot får enskilda klubbar gärna driva opinion – som AIK gör.
– Nu ställs saker på sin spets när ligaspelet drar igång och då blir det lättare att driva opinion kring hur skevt restriktionerna anpassas för olika verksamheter. Jag tror att resultatet av det här arbetet kommer visa sig ganska snabbt under april månad, till skillnad från tidigare då vi inte fått någonting.
Förklaringen som arrangörerna har fått till varför inte fler än åtta åskådare är välkomna är att det belastar kollektivtrafiken, skapar större rörelsemönster i samhället och skapar ett större tryck på in- och utsläpp på arenorna. Tre förklaringar som Söderberg menar är…
– …så fruktansvärt ologiska. De argumenten faller rätt platt när man upplåter ett serveringstillstånd på arenor. Med ett serveringstillstånd blir det okej för ett visst antal personer att vistas på en arena. Ta ett hypotetiskt exempel i Malmö, om de har 150 personer i sin restaurang så är det ingen som ifrågasätter hur de kommit dit eller vilket rörelsemönster de skapar, det är helt adekvat att de lyder under ett serveringstillstånd. Det är en stor brist på kompetens. Det här tillståndet berör exakt samma plats under exakt samma tid som arrangemangstillståndet. Man prioriterar vissa näringsidkare framför andra. Man prioriterar restaurangnäringen före arrangörsverksamhet och det är väldigt olyckligt om det är det som är strategin.
Söderberg fortsätter:
– Det är brist på förståelse och kunskap. Det är såklart svårt att överse alla olika verksamheter i samhället, men samtidigt har man tagit fram en pandemilag av det skälet, att kunna justera olika verksamheter beroende på hur de agerar i smittläget. Fotbollen kommer med en handlingsplan kring hur vi ska ta ansvar och genomföra arrangemang på ett säkert sätt, det är jättemärkligt att det inte över huvud taget tas till vara när till exempel ett gym får ha en person per tio kvadratmeter inomhus. I AIK:s fall har vi en person per 5000 kvadratmeter på Friends Arena.
Någonting som varit ett problem för AIK och andra idrottsföreningar som verkar som företag med en omsättning på flera miljoner är att de klumpas ihop med all annan idrott i Sverige – oavsett om det handlar om idrott som motion eller som underhållning.
– Man måste göra skillnad på utövare och publika sporter. Det finns en jätteviktigt debatt om utövandet av idrott, speciellt på barn- och ungdomssidan och den kan ibland komma lite i skymundan. St. Erikscupen ställde in en mängd matcher samtidigt som ett gym på 2000 kvadrat uppenbarligen kan ha 200 personer inomhus samtidigt. När de säger att man måste göra lika för alla idrotter så blandar de ihop publikfrågor och det som är utövande. Här tycker jag Riksidrottsförbundet faktiskt har ett ansvar också, de borde svara upp mot Folkhälsomyndigheten och regering. RF representerar idrottens utövare men när det handlar om publika frågor så önskar vi att de ses i en kontext som besöksnäring istället.
Hur tycker du RF har agerat i den här frågan?
– De är ju helt osynliga. De har inte tagit rygg på elitidrotten över huvud taget. Det är i de ekonomiska stödfrågorna de varit involverade och det kan jag inte bedöma om det varit ett bra eller dåligt jobb. Att driva opinion för idrottens sak ser jag inte att de har gjort, det känns som att man vänder tillbaka till idrotten och försöker ta rygg på Folkhälsomyndighetens argumentation snarare än att argumentera tillbaka mot Folkhälsomyndigheten.
Hur upplever du personligen att folk som inte är nära fotbollen ser på restriktionerna?
– Folk utanför tycker säkert: “Sitt ner i båten, det pågår en pandemi.” och det tycker vi också! Fotbollen ska självklart lyda under den hälsosituation som råder. Vi ska inte ha några fördelar, vi ska inte stå på barrikader och skrika att det ska öppnas upp om det påverkar smittläget negativt. Men de signaler som ges kring exempelvis butiksytor, restaurangytor, resor runt om i Sverige… När signaler ges att det är okej så blir det jättekonstigt att man hävdar att vår publik är en betydligt större fara för smittspridning. Det är konstigt.
I artikeln på hemsidan skriver ni att otydligheten gör er till en sämre arrangör. Vad menar ni med det?
– Vi kan inte planera. Vi har gjort ett stort arbete med att starta en handlingsplan för hur vi ska kunna öppna upp vår verksamhet på ett smittskyddssäkert sätt. Det krävs åtgärder av oss och det är åtgärder vi är beredda att ta. Det är resurser vi är beredda att tillsätta, det är en kostnad vi är beredda att stå för. Men om vi inte får tydliga direktiv kring hur och när vi skulle kunna påbörja en öppning blir det svårt för oss att planera, vilket gör att våra arrangemang tenderar att bli sämre och osäkrare. Om myndigheter kan ge detaljfeedback på vår handlingsplan, exempelvis säga att vi måste öka entréer med fyra stycken, förlänger utsläppet med ytterligare 45 minuter och dubblar antalet utställda handsprithållare, då har vi en dialog som gör att vi lättare kan planera. Men när man inte ens får det samtalet då gör det oss till en sämre arrangör.
När tror du att ni kan släppa in fler än åtta på matcherna?
– Är det någonting den här pandemin lärt oss så är det att det svänger något fruktansvärt snabbt i både direktiv, restriktioner och attityd från politiken. Jag vågar inte ens gissa, men jag är ändå optimist och tror att vi kommer se en successivt ökad dialog under våren vilket förhoppningsvis kan leda till att vi tar steg bort från åtta.
Foto: Daniel Bengtsson